Harskogen

Eftersom Gozzi är så glad för harar så tänkte jag ge honom så att han inte vill kolla åt en hare mera. Lättare sagt än gjort. Vi åkte till harskogen som ligger här på Öland. När vi kom fram så såg vi bara en som hoppade fram på vägen. Sedan dök en till upp och en till och en till och...... så var de åtta. De är ju för söta, hukade sig och fällde ner öronen och så trodde de nog att de var osynliga. Stanna bilen och ut med Gozzi. Så gick vi då runt omkring, men inget nosande i backen, med löst koppel. Så duktig. Näsborrarna var som ihoprullade blad och var han än satte fötterna så luktade det, ljuvlig hare. Efter en lång stund tittade Gozzi upp på mig och undrade när han skulle få sätta efter godbitarna. Eller så var det något annat han ville säga mig. Att han inte gillar harar, kanske.  Nästa gång vi åker dit så blir det med linan och då ska det lekas. Inte med hararna utan med mig. Så fort han sätter nosen i backen ska jag bli det roligaste som finns på denna jord. Hur nu detta ska gå till??

Inte den bästa bilden jag tagit, men det är många harar.
:-}





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0